Förlossningsberättelse - Elton.
17 December - Vecka 40 (39+0)
Jag vaknade 04.50 av en liten värk, så jag passade på att gå upp och kissa. Sedan somnade jag om en liten stund för att vakna kl 05.09 då en till värk kom + att jag blev lite blöt i trosorna. När jag ställde mig upp kom det ännu mer. Uppskattningsvis knappt ½ dl. Jag gick och la mig igen och hade oregelbundna värkar som kom och gick. Eftersom jag inte kunde somna om gick jag ner och gjorde en kopp varm choklad och tog på mig en binda, sedan satte jag mig framför datorn och skrev ett inlägg på min blogg. Värkarna fortsatte att komma lite då och då. Vissa med tätare mellanrum och vissa med längre. Det fortsatte att komma lite mer "vatten" också. Jag kände att om det fortsätter så här så får vi ringa in till förlossningen och höra vad de säger. Eftersom jag haft liknande värkar förut samt hört mycket om vattniga flytningar och falsk vattenavgång, så jag hoppdes jag inget än. Jag antog att det skulle stanna upp, och jag hade inte väckt Erik, så jag bestämde mig för att gå upp och försöka sova eller vila en stund. Då var klockan ca 07.00.
När jag hade lagt mig så kom en till värk, vilket tydligt blev värre när jag låg ner, så jag fick lov att ställa mig upp och gunga lite fram och tillbaka, och då vaknade även Erik. Jag berättade hur jag känt mig på morgonen och sa att vi nog bör packa klart det sista i BB-väskan, det fanns ju en chans att vi skulle behöva åka in. När vi packat klart allt så bestämde vi oss för att gå ner och äta frukost, men på väg ner i trappen så gick vattnet ordentligt, så jag besämde mig för att ta en dusch och Erik fick ringa in till förlossningen. De sa att jag skulle lägga papper i trosorna när jag duschat, och om det blev blött så var det nog vattnet som gått. I så fall så skulle vi ringa in igen om en timme.
När jag duschat klart så märkte vi direkt att det var vattnet, för det fortsatte att sippra. Vi valde att sätta oss och äta frukost i lugn och ro och Erik tömde diskmaskinen. Medan vi åt frukost fick jag byta ca 3-4 bindor eftersom de blev genomblöta av vatten, så ca 08.50 ringde vi in till förlossningen igen och blev välkomnade att åka dit.
I bilen på väg till förlossningen var det julmusik och vi lyssnade på "all I want for christmas" och "feliz navidad".
På Förlossningen
9.35 blev vi inskrivna på Danderyds förlossning. Värkarna avtog något under bilresan, men de satte CTG för att kolla sammandragningar och hjärtfrekvens på bebisen. När värkarna kom igång igen gungade/vaggade jag för mycket, så de fick inte en fullständig CTG-kurva på honom, så vid 11.05 satte de en skalpelektrod på bebisens huvud. Då var jag även öppen 5 cm. 11.45 valde jag att duscha i smärtlindringssyfte, vilket hjälpte skapligt. Skönast var att vara framåtlutad när värkarna kom. 12.40 gjordes en ny undersökning som visade att jag var öppen 7 cm, och i samrådan med sköterskan så skulle jag få bada och använda lustgas. Jag kom till badet ca 13.15, men upplevde inte att lustgasen hjälpte något mot smärtan, så drygt 30 minuter senade ansåg jag mig ha tillräckligt ont för att be om epiudral.
13.50 var vi tillbaka på rummet och när sköterskan gjorde en koll visade det sig att jag var öppen 10 cm och krystvärkarna började komma. Därför blev det ingen epiudral för min del. Krystvärkarna var i himmelriket jämfört med de andra värkarna då jag fick en paus mellan och kunde återhämta mig och samla kraft inför nästa värk, så 14.46 föddes en helt perfekt liten pojke. Den första spontana tanken jag hade när jag såg honom var "oj, så liten han är!". Erik som hade tyckt att det var väldigt jobbigt att se mig ha ont bröt ihop av lättnad att det var över och att vår pojke äntligen var ute!
Jag vaknade 04.50 av en liten värk, så jag passade på att gå upp och kissa. Sedan somnade jag om en liten stund för att vakna kl 05.09 då en till värk kom + att jag blev lite blöt i trosorna. När jag ställde mig upp kom det ännu mer. Uppskattningsvis knappt ½ dl. Jag gick och la mig igen och hade oregelbundna värkar som kom och gick. Eftersom jag inte kunde somna om gick jag ner och gjorde en kopp varm choklad och tog på mig en binda, sedan satte jag mig framför datorn och skrev ett inlägg på min blogg. Värkarna fortsatte att komma lite då och då. Vissa med tätare mellanrum och vissa med längre. Det fortsatte att komma lite mer "vatten" också. Jag kände att om det fortsätter så här så får vi ringa in till förlossningen och höra vad de säger. Eftersom jag haft liknande värkar förut samt hört mycket om vattniga flytningar och falsk vattenavgång, så jag hoppdes jag inget än. Jag antog att det skulle stanna upp, och jag hade inte väckt Erik, så jag bestämde mig för att gå upp och försöka sova eller vila en stund. Då var klockan ca 07.00.
När jag hade lagt mig så kom en till värk, vilket tydligt blev värre när jag låg ner, så jag fick lov att ställa mig upp och gunga lite fram och tillbaka, och då vaknade även Erik. Jag berättade hur jag känt mig på morgonen och sa att vi nog bör packa klart det sista i BB-väskan, det fanns ju en chans att vi skulle behöva åka in. När vi packat klart allt så bestämde vi oss för att gå ner och äta frukost, men på väg ner i trappen så gick vattnet ordentligt, så jag besämde mig för att ta en dusch och Erik fick ringa in till förlossningen. De sa att jag skulle lägga papper i trosorna när jag duschat, och om det blev blött så var det nog vattnet som gått. I så fall så skulle vi ringa in igen om en timme.
När jag duschat klart så märkte vi direkt att det var vattnet, för det fortsatte att sippra. Vi valde att sätta oss och äta frukost i lugn och ro och Erik tömde diskmaskinen. Medan vi åt frukost fick jag byta ca 3-4 bindor eftersom de blev genomblöta av vatten, så ca 08.50 ringde vi in till förlossningen igen och blev välkomnade att åka dit.
I bilen på väg till förlossningen var det julmusik och vi lyssnade på "all I want for christmas" och "feliz navidad".
På Förlossningen
9.35 blev vi inskrivna på Danderyds förlossning. Värkarna avtog något under bilresan, men de satte CTG för att kolla sammandragningar och hjärtfrekvens på bebisen. När värkarna kom igång igen gungade/vaggade jag för mycket, så de fick inte en fullständig CTG-kurva på honom, så vid 11.05 satte de en skalpelektrod på bebisens huvud. Då var jag även öppen 5 cm. 11.45 valde jag att duscha i smärtlindringssyfte, vilket hjälpte skapligt. Skönast var att vara framåtlutad när värkarna kom. 12.40 gjordes en ny undersökning som visade att jag var öppen 7 cm, och i samrådan med sköterskan så skulle jag få bada och använda lustgas. Jag kom till badet ca 13.15, men upplevde inte att lustgasen hjälpte något mot smärtan, så drygt 30 minuter senade ansåg jag mig ha tillräckligt ont för att be om epiudral.
13.50 var vi tillbaka på rummet och när sköterskan gjorde en koll visade det sig att jag var öppen 10 cm och krystvärkarna började komma. Därför blev det ingen epiudral för min del. Krystvärkarna var i himmelriket jämfört med de andra värkarna då jag fick en paus mellan och kunde återhämta mig och samla kraft inför nästa värk, så 14.46 föddes en helt perfekt liten pojke. Den första spontana tanken jag hade när jag såg honom var "oj, så liten han är!". Erik som hade tyckt att det var väldigt jobbigt att se mig ha ont bröt ihop av lättnad att det var över och att vår pojke äntligen var ute!